Det Norske Akademis Ordbok

stirr

stirr 
substantiv
BØYNINGet / en; stirret / stirren, stirr
UTTALE[stir:]Uttale-veiledning
ETYMOLOGI
til stirre
BETYDNING OG BRUK
sjelden
 stirring
; stirrende blikk
SITAT
  • en grisk stirr
     (Barbra Ring Jomfruen 92 1914)