BØYNINGblamet, blamet, blaming 
preteritum
blamet
perfektum partisipp
blamet
verbalsubstantiv
blaming
FULL BOKMÅLSNORM
BETYDNING OG BRUK
muntlig
klandre
; kritisere
; beskylde
SITAT
-
jeg skal ikke blame vedkommende journalist(Dagbladet 1949/110/3/3)