Det Norske Akademis Ordbok

kullmørke

kullmørke 
substantiv
ETYMOLOGI
annet ledd mørke; jf. kullmørk
BETYDNING OG BRUK
stummende mørke
; belgmørke
; bekmørke
SITAT
  • han snek sig i kulmørke hjemover
     (Knut Hamsun Landstrykere I 290 1927)